Göra karriär??


Ju mer jag funderar på det här med att göra karriär, desto mer undrar jag om det ordet betyder riktigt samma sak idag som för 30-35 år sen!?

Om jag tänker tillbaka på tiden när jag slutade nian och skulle börja gymnasiet... Inte sjutton var det nån, vare sej förälder, lärare eller syo-konsulent, som pratade om karriär i samband med valet av linje till gymnasieskolan!? Om att välja yrke efter möjligheten till avancemang och god löneutveckling? Jag kan inte minnas annat än att vi bara uppmanades att välja efter intresse... 

Vilket i sej inte alls var så enkelt som det kan låta, för vilken linje skulle man välja om man var intresserad av akvariefiskar plus älskade att skriva fantasifulla noveller??? 

Förvisso kunde man på den tiden använda ordet karriär om någon som slog igenom och blev en välkänd och bästsäljande författare! Som Astrid Lindgren tex. Eller Ulf Lundell - han hade ju dessutom musiken också, typ dubbelkarriär!? 8-)

Men det fanns ju ingen gymnasielinje för blivande författare... Inte nån rock-skola heller för den delen, för den som eventuellt skulle vilja bli artist i den genren...

Nä, där i gränslandet mellan 70- och 80-talet fostrades man inte till att göra karriär. Det var ett ord man använde främst om kändisar, och om de tjänade grova pengar på vad de nu sysslade med. Och det var snarare fult än fint!? Lite omoraliskt att tjäna pengar utan att jobba "på riktigt"...

Så vill jag minnas att det var!?

Det vi idag kallar för yrkeskarriär fanns ju då också, men benämndes "bara" som befordran och lönepåslag. Man gick från enkla till mer avancerade uppgifter inom samma företag/samma branch. En tydlig stegvis utveckling - men att kalla det för karriär hade nog varit lite väl magstarkt!? En städerska som med tiden blev ledare över en hel grupp med städerskor... Skulle det vara att göra karriär!? Nä, absolut inte... Men bondsonen som lämnade gården och flyttade till stan, och grundade en fabrik som han så småningom blev miljonär på... Det kunde man möjligtvis säga var en karriär, men hellre talade man nog i det sammanhanget om en person som gjort en klassresa.

Skit samma... :-) Jag kan ha dålig koll på detta, och rent av ha totalt fel i allt jag skriver just nu. Och det beror isåfall på att jag själv aldrig nånsin har varit intresserad av att göra karriär! 

Att bli en ny Astrid Lindgren var ren och skär utopi, precis som att bli framgångsrik och förmögen på det som "råkade" bli mitt yrkesval: kontorist. Lönen var så låg att jag inte kunde ha försörjt familjen på den ens om jag hade jobbat heltid. Men på den tiden var kontorsjobben ofta deltidstjänster, och anpassade för kvinnor som ville "komma ut" litegrann. Lönen var att betrakta som ett bidrag till hushållskassan bara...

Jag borde givetvis ha lämnat skrivmaskinerna, och gjort KARRIÄR! Som vad och inom vad vet jag inte, men jag borde ha gjort det!!!

Fast... Jag var ju aldrig intresserad. Vare sej av heltidsjobb eller fet lön. Jag gjorde som jag ville, och det gör jag än idag.

:-)



Tankar | |
Upp