Ta makten över kapitalet!


År ut och år in har pengarna mest bara passerat genom vårt gemensamma bankkonto: Löner in och betalningar ut, barnbidrag in och kontanter ut, automatisk överföring hit och autogiro dit, skatteåterbäring in och större sällanköp ut... Osv, osv, osv!

Det blev aldrig något över - men det fattades heller aldrig något! Vilket vi så klart var glada över, men ändå... Trist!?

:-/

Sen kom det där året när vi började renovera huset på gården, för att dottern och hennes kille skulle kunna bo där. 2014 var det, med byggstart i april. 600000 banklånepengar klirrade gott på kontot, och känslan var att de skulle räcka långt. Så småningom visade det sej att de pengarna räckte ungefär halvvägs!

Kort sagt var 2014 året då jag lärde mej vitsen med att hålla nere hushållskostnaderna. Köpte jag bara det vi verkligen behövde när jag var och handlade, och dessutom valde lite prismedvetet i hyllorna och diskarna (tex sånt det var extrapris på), så blev det åtskilliga hundringar över som vi kunde betala byggmaterial med istället! Sånt där som kläder och skor tror jag att vi helt skippade - men en ny mobil blev jag tvungen att köpa, eftersom jag råkade tvätta den gamla ihop med en jacka jag hade skitat ner när jag höll på med bygget...

Det var bitvis tufft att leva så pass snålt, men det var framförallt värt uppoffringarna och mödan. Fakturorna från bygghandeln verkligen vällde in, men det fanns alltid täckning för dem på kontot.

Värst var att invänta de två sista fakturorna. Den från rörmokaren visste vi på ett ungefär vad den skulle landa på, medans elektrikerns var mer osäker. Hade ett "lånelöfte" hos min pappa om det skulle bli kris, men faktiskt så fixade vi även dessa på egen hand (delvis med hjälp av ännu ett banklån, som vi tog på befintliga pantbrev i vår villa).

Att i efterhand kunna se hur mycket egna medel vi lyckades skicka in i projektet parallellt med de lånade pengarna, var riktigt mäktigt!

8-)

Den insnävade shoppingvanan jag la mej till med då har i princip stannat kvar, vilket jag tolkar som att jag dessförinnan snarare shoppade för nöjes skull än för att det verkligen fanns ett behov.

Känns så-å-å bra! :-)

Och är det något jag/vi verkligen behöver så är det bara att handla, för numera finns det alltid ett väl påfyllt buffertkonto att hämta ifrån. Plus tre halvdana månadslöner på ett annat konto, om mannen skulle bli sjuk eller arbetslös. Plus början till ett kapital att bättra på framtida pensioner med.

Nästa utmaning blir att spara ihop ca 50000, så vi kan lösa vårt billån. 

Det är roligt med ekonomi när man faktiskt lyckas ro det ena högt uppsatta målet efter det andra i land!

:-)



Ekonomi | |
Upp