Borde JAG starta eget företag??


Frågan är väl inte helt obefogad efter mitt förra inlägg, men...

Njaä... Jag är nog ingen företagar-typ, tror jag!? Känner mej åtminstone INTE som en sådan. Men man kanske kan lära sej, för all del...

Pappersbiten skrämmer mej iallafall inte, för den sköter jag ju redan vad det gäller min mans AB. Dock tycker jag att det är ett ganska tråkigt och enformigt jobb, så egenföretagare inom ekonomi/administration är definitivt inget jag lockas av. 

Men hur som helst! I mitt förra inlägg tyckte jag ju att det var ett bra utgångsläge att starta eget i ett skede av livet när man är någorlunda ekonomiskt oberoende.

Me-e-en... De gånger jag har varit som mest sugen på att bli min egen, har jag inte varit i den sitsen. Och nu när mannen och jag drar oss runt med enbart hans lön, finns det liksom inget ekonomiskt incitament till att sparka igång en firma "bara för att"!?

Det ter sej oändligt mycket smidigare att ha en vanlig anställning med fast lön, måste jag säga! Om jag nu skulle bli väldigt sugen på att jobba lite... Vilket jag helt klart blir ibland - men jag vill ha ett deltidsjobb, och det är svårt när normen är heltid... 

Så DÄR finns givetvis en poäng med att testa en egen verksamhet av nåt slag - så man åtminstone skulle kunna bestämma själv hur mycket/lite tid man vill lägga ner på arbete!

Men allra viktigast; Ska jag driva företag så ska det vara med utgångspunkt i något som JAG tycker är roligt att ägna mej åt!!! Jag har ingen som helst lust att skapa en verksamhet kring nån random affärsidé "vilken som helst", enbart för att den skulle vara garanterat lönsam eller så. 

Och det tror jag väl egentligen att ingen annan heller har... Men man kan ju lockas in på både det ena och det andra om man lyssnar mer på andra än på sej själv, menar jag. Eller bli erbjuden ett delägarskap alternativt ett övertagande av en befintlig firma. Eller i samband med "förändringar i organisationen"; tvingas starta eget som konsult, för att få behålla sitt jobb...

Tänker jag efter så känner jag väldigt många fler företagare som "bara" har tagit över redan existerande verksamheter och nu driver dessa vidare, än vad jag känner företagare som verkligen har startat från scratch och byggt upp fungerande och lönsamma företag efter sina egna idéer och visioner. 

Jag vill inte lägga några värderingar i skillnaderna kring hur och varför man blir egenföretagare, däremot är jag övertygad om att inte vem som helst kan bli en ny Ingvar Kamprad!! (Blink-blink, Elisabeth!) 

Däremot tänker jag att företagande alltid är mycket mer än bara arbete och försörjning. Att det till exempel måste vara en stor del av ens personlighet och livsstil också, för att det ska kunna kännas bra i magen även i de stunder när allt inte går som på räls - eller föralldel när allt går så bra att folk i ens omgivning blir öppet avundsjuka och missunsamma!!

8-X

Och där nånstans skrinlägger jag mina gamla affärsidéer som aldrig blev av, för jag inser att tiden har sprungit ifrån både mej och dem. Och det gör inget, för om det verkligen är viktigt att nångång få bli min egen chef så kommer jag att komma på nya idéer!!

:-)

Allmänt | |
#1 - - Elisabeth:

Nä, det är nog svårt att bli en ny Ingvar Kamprad. Vad jag förstod av programmet om honom så är han 90 år fyllda och rik som ett troll, men handlar ändå mjölk till extrapris! Det är inte alltid de stora intäkterna som är nyckeln till framgång. De små utgifterna är lika viktiga. Den som är företagare är det 24/7, dvs vi är alltid företagare, beredda att svara på samtal, även när vi står i mataffären. Jag vet inte vilket som är lättast, att starta ett alldeles nytt företag eller ta över en verksamhet. Det beror så klart på om det är ensamföretag eller gå in i ett företag som delägare. Det jag har erfarenhet av är att ensam starta och äga ett företag. Jag bestämmer allt, och vilken riktning företaget ska gå. I somras övertog mitt företag och ett annat företag en verksamhet som redan fanns. Nu kan vi så klart ändra inriktning om vi vill, men att inte bestämma allt är både en svaghet och en styrka. Det finns alltid två sidor av samma mynt!

Svar: Kamprad är onekligen en spännande figur, och jag uppfattar det som att han gärna själv odlar myten om att han är den snåle smålänningen personifierad. Samtidigt har han gång på gång varit väldigt frikostig med ekonomiska bidrag till olika saker/projekt i sin hembygd. Nu på äldre dar vurmar han extra mycket för sjuk- och åldringsvården. 🙂 Alltid lika intressant när du delar med dej av dina tankar och erfarenheter kring företagande. Jag har väldigt många företagare i min närmsta krets, av allehanda slag och i en mängd olika branscher. Men det är väl knappt nån av dem som har en riktigt annorlunda eller unik affärsidé - egentligen tror jag att flertalet av dem kunde haft det precis lika bra, om inte bättre, som anställda nånstans istället... Så jag förmodar att egenföretagandet främst hänger ihop med livsstil, plus att majoriteten även har föräldrar som är eller har varit egenföretagare. Det sistnämnda spelar troligtvis stor roll, särskilt för dem som startat eget nästan direkt efter gymnasiet (eller åtminstone innan de fyllt 25). Jag har nog snöat in på att det ska vara en riktigt bra affärsidé, och möjligheten att själv styra utvecklingen kring den, som är anledningen till att man väljer att starta och driva eget. Jag har svårt att tänka mej att bara kopiera ett koncept/härma nån annan, och ovanpå det dras med allt extraarbete som ett företag alltid drar med sej. Då är jag hellre bara anställd! ☺
enbloggomenmormor.blogg.se

#2 - - Elisabeth:

Kamprad är även väldigt generös mot sina anställda. De brukar få ordentliga gåvor vid juletid. Ja, företagande är en livsstil, och kanske då inte så konstigt att det "smittar" av sig på söner och döttrar. Det finns liksom i generna, kreativiteten att jobba med något eget. I vårt nystartade företag har vi flera gånger fått beröm för energin som omkring oss. Det är den bästa komplimang jag kan få, för bra energi brukar smitta av sig. Jag kan inte sticka under stol med att vi slitit hårt, men det är värt det, jag lovar.

Svar: Bra energi som genererar mer energi, måste vara det samma som att ha flow!? ☺ Att ni har jobbat stenhårt hela sommaren förstod jag av dina blogginlägg - härligt att kunna summera ihop det nu och känna dej nöjd och belåten. Och förhoppningsvis sugen på att vara med nästa runda också!? ☺
enbloggomenmormor.blogg.se

Upp