Hur kunde det gå så långt...?


Sporde en nyhet om en av våra grannar i helgen. Det har stått i lokaltidningen, men den har inte vi och mina svärföräldrar delger oss sällan eller aldrig "nåt viktigt" som de har läst i den. (Så därför brukar jag själv då och då kolla åtminstone dödsannonserna via tidningens hemsida! Ähum...).

Den här gången gällde det en kungörelse; Vår granne har försatts i konkurs!! 

8-(

Hon har haft enskild firma tidigare, men den verksamheten måste vara nerlagd sedan länge... Så jag tror faktiskt det rör sej om en personlig konkurs - och att den beror på att hennes man konkursade sitt AB förra hösten!? 

8-X

Han har drivit massor av företag och storslagna projekt genom åren, och varje gång det har fattats pengar har det problemet lösts genom att avyttra tillgångar - från fruns föräldrarhem!!!

Jag vet inte om endast hon eller båda två har stått som ägare till detta ställe, men på den tiden när vi flyttade hit var det iallafall en fin liten gård. Men först rök skogen, och den återplanterades inte, sen försökte mannen sälja en grus-/bergtäkt (eller rättigheten att öppna en sådan på fastigheten) men turerna kring det var allt annat än snabba, så istället såldes den mesta marken ifrån för några år sen... Kvar finns några hektar "gräsmatta", gårdsbyggnader och boningshuset. Men nu ryker kanske de också!?!

:-(

Fruktansvärt tragiskt isåfall, men man kan ju samtidigt undra varför man låter det gå så här långt??? Det har ju barkat utför i 20-25 års tid, menar jag...

Sen måste man ju även fråga sej varför alla affärsidéer och företag inte har burit sej? Som jag har uppfattat det har det varit typ berg- och dalbana med allt som denna karl har sysslat med; än har det gått lysande och pengarna har strömmat in, men sen har det kommit sämre tider och då har det inte funnits tillräckligt med kapital i bolagen... Om jag ska gissa vad som har föregått de sämre tiderna, så är det kostsamma satsningar och nya inriktningar/förändringar i verksamheterna som tämligen omgående har visat sej vara felinvesteringar - men istället för att ge upp då, har han valt att gå in med mera eget kapital. Hämtat från bland annat (eller främst!?) fruns tillgångar...

Nu låter det kanske som att jag beskriver en riktigt ful fisk, som cyniskt har utnyttjat och ruinerat sin fru...? 

I själva verket är detta ett fantastiskt fint par som verkligen älskar varandra och alltid håller ihop! Alla motgångar de redan har haft har de ju tagit sej igeom tillsammans, och så sent som för 3-4 år sen såg det ut som om de äntligen hade fått ordning på sin ekonomi - både den privata och företagets, alltså! Marken var visserligen frånstyckad och såld, men de hade byggt om uthusen till lägenheter, och hade full beläggning (och borde rimligtvis själva kunna bo gratis i boningshuset då) och i tidningen kunde man läsa reportage om hur bra AB:t gick sedan man flyttat produktionen utomlands...

Kan ju inte påstå att jag är direkt förvånad över hur läget är nu, för det gamla mönstret har ju i princip bara upprepat sej än en gång... Men man blir ju ledsen å deras vägnar, och lider med hela familjen (barn och barnbarn som vi också känner) om det här slutar med att de måste lämna hem och hus...

:-(((

Allmänt | |
Upp