Samägande...


...låter trevligt, men kan vara ungefär hur problematiskt som helst!?

En karl som äger en fastighet som gränsar till vår tomt, äger också sitt föräldrarhem - tillsammans med sina två systrar.

Det är en gård med främst skog, men också några åkrar och betesmark. Husen är gamla och renoveringsbehoven enorma. Och föräldrarna gav barnen gården i gåva medans de fortfarande levde, med förbehållet att de skulle få bo kvar på den så länge de själva ville.

Modern dog ganska kort tid därefter, men fadern bodde kvar. Med tiden blev han dement, men i samma veva blev sonens hus i stort sett obeboeligt (vår grannkåk, alltså) på grund av ren och skär misskötsel, så då passade sonen på att flytta hem till pappan. Just då var det väl rätt okej ur systrarnas synvinkel, för då kunde ju han ha koll på pappan så han i sitt förvirrade tillstånd inte orsakade sej själv och/eller någon annan skada. Men sonens oförmåga att ta hand om hus och hem fick ju konsekvenser i föräldrahemmet, i form av ett eskalerande förfall...

Hur som helst avled fadern förra året, och sedan dess har det varit en hel del heta känslor syskonen emellan om vad de ska göra med gården. Sonen/brodern bor alltjämt kvar, och är inte intresserad av att köpa ut sina systrar. Han är väl till och med överens med sin lillasyster om att hon ska få köpa ut honom - men så vill inte storasyster sälja alls, och påstår även att syskonen har lurat henne på pengar från skogsavverkningar som har skett genom åren...

8-X

Låst läge, med andra ord. Och sonen/brodern bor alltjämt kvar... Samtidigt som han funderar på att flytta tillbaka till huset han har här intill oss - fast just nu går det inte att bo i det... I somras nångång sa han att det skulle komma en snickare och titta på det och lämna ett prisförslag på renovering, men jag tror inte det har hänt än iallafall. Dessutom tvivlar jag på att just den snickaren kommer att åta sej det jobbet - han får nog snarare leta upp en "polack", om nu ens "en sån" är beredd att ge sej i kast med det rucklet!?

Men inte nog med detta... Vår kommun har ju inventerat avlopp på landsbygden i flera år, och dömt ut de flesta... Vårt tex!

Vi hade fem år på oss att fixa nytt avlopp, men hur lång tid grannen och hans systrar hade på sej att fixa avloppet på sitt föräldrarhem vet jag inte. Men minst två år iallafall!? Och det har (så klart!?) inte blivit gjort...

Följden av det blir att vår granne inte får använda avloppet efter ett visst datum, och därmed går det i princip inte att bo kvar i föräldrahemmet därefter.

Ojande om den saken har vi hört några gånger, kan jag ju säga. Han kör här förbi ganska ofta, och stannar emellanåt till och pratar en stund...

Vi tipsade honom om att sonens hus skulle bli till salu, men det var för stort för honom. Bättre att renovera det hus han redan har - och det låter ju klokt, bortsett från att den renoveringen är nästan jämställd med att bygga ett helt nytt hus! (Det ÄR mera rimligt att köpa eller hyra sej ett annat boende...)

Igår stannade han till här igen, eftersom han fick syn på mej ute i trädgården. Och sa:

- Om en månad har jag ingenstans att bo!

Precis som om jag skulle ha nåt förslag på bra lösning av det problemet NU!?

Ja, jisses...


Tankar | | Kommentera |

När ska man vara generös??


Apropå mina två senaste inlägg...

Det blev nog ganska tydligt i dem hur olika min man och jag är hans föräldrar, när det handlar om att sponsra barn och barnbarn!? När de får lust att ge, så handlar det ofta om riktigt dyra kapitalvaror!! Och det kan ju vara helt underbart, men när något mera vardagligt knasar och frestar på hushållsekonomin - då erbjuder de sej aldrig att hjälpa till. Jag tror de anser att man ska lära sej ekonomi den hårda vägen, och jag säger inte att det är fel... Men jag och mannen har mer tagit efter min pappa istället!

För utan vissa ekonomiska bidrag från min pappa, hade vi tex inte kunnat bygga till vårt hus exakt när vi som mest behövde göra det! Han gav oss 50000, och så hostade vi upp lika mycket själva - och fick två nya sovrum, varsitt till barnen alltså. Vi slapp att ta ett nytt banklån, som vi ändå inte hade haft råd med i det skedet av livet. 

Att vara behjälplig med pengar vid rätt tillfälle, och till sånt som verkligen gör skillnad - det har varit min pappas ledstjärna när det gäller generositet. Och i samma spår trampar jag, och mannen följer också med. 

:-)


Ekonomi | | Kommentera |

26 år...


...fyller vår äldste idag - sonen, alltså!

:-)

Skickade nyss över hans present i ett "mess"; Ett foto på en gammal faktura som legat här sen i vintras. Betald av oss, men med en post som gällde en pall pellets till värmepannan i hans gamla hus. Han glömde visst bort att betala till oss för den... Och jag har inte tjatat heller för här ligger fler skulder på hög, som vi har sagt att han får lösa så småningom. Det har blivit dyrt nog ändå för honom, att göra det nya huset inflyttningsklart!

Så nu fick han skulden för den här pelletsen efterskänkt av oss i födelsedagspresent!!

Summan visade sej vara nästan identisk med den han själv fick punga ut med i förmiddags, för veterinärbesök och mediciner. 

Hunden har blivit superkliig igen... Alldeles rödflammig och sårig i skinnet, och bitvis även kal på grund av att han har kliat, bitit och slickat bort päls. 

Jävla allergi!!

:-(((

Allmänt | | En kommentar |
Upp