I vilken ordning!?


Jag är ganska övertygad om att de allra flesta shoppar först och sparar sist, men rätta mej gärna om ni tycker att jag har fel!?

Här kommer hur som helst lönen in på kontot den 25:e, och sen ligger både räntorna/amorteringarna på huslånen och diverse andra autogiron på dagarna kring månadsskiftet - plus att flertalet fakturor förfaller till betalning runt den siste. 

Men jag väntar inte med sparandet för att se vad som eventuellt blir kvar efter alla utgifterna... Nä, jag flyttar över så många tusenlappar som möjligt till sparkontot samma dag som lönen kommer in - lämnar bara kvar lite mer (typ en femhundring) än det jag vet ska ut till lånen, autogirona och fakturorna.

Det tycker jag är det bästa sättet att hantera sparandet på - åtminstone blir mitt sparande störst så! När jag prioriterar det exakt lika mycket som att betala räkningarna, alltså.

:-)

Väntar man tills dagarna innan nästa lön kommer, anser jag att risken är överhängande att det plötsligt inte finns några pengar kvar att spara då... (För hur lätt är det inte att tex falla för frestelsen att klicka hem nåt på nätet när man vet att det finns täckning...?)

Fast det allra värsta sättet att på eget bevåg tömma sitt lönekonto, är väl ändå att ha ett bankkort kopplat till det!? Och slentrianmässigt betala alla inköp man gör med det kortet...

Såna bankkort är totalt bojkottade här!! 

I och för sej inte på grund av att de är kopplade till lönekontot, utan för att banken tar ut så grisigt höga avgifter för dem. Så nej tack - vi handlar med andra kort, i den mån vi alls gör några kortköp. Det är egentligen bara bensin som vi alltid betalar med kort...

Faktiskt föredrar jag fortfarande - trots att det är år 2017 och bankerna hatar det - att betala med kontanter!!

Pengar är nämligen aldrig så konkreta, och lätta att värdera, som när man håller dem i sin hand!

:-)


Ekonomi | | Kommentera |

Ekonomi-bloggar...


...har jag läst lite hit och dit ett tag nu. 

Vissa handlar uteslutande om investeringar, främst i aktier och fonder, och de är väl lite allmänt svårbegripliga för en vanlig dödlig kanske...?

Jag får iallafall inte ut särskilt mycket av att läsa dem. <:-)

Sen finns det "snålbloggar", som handlar om hur man kan förändra sin livsstil och sina vanor för att leva billigare. En del snålar för att de måste, och andra för att de vill spara ihop ett kapital som så småningom ska göra dem mer eller mindre ekonomiskt oberoende.

Den sistnämnda gruppen innehåller flera sköna bloggare, som alla är väl värda att låta sej inspireras av! :-)

Men jag bara måste få slå ett särskilt slag för en av dem, nämligen Snålcoachen!!! Som driver bloggen spardiet.blogspot.se. Läs den, om ni inte redan har gjort det!! Helt underbar! :-D

Man får lite perspektiv på sina egna idéer kring det här med att leva billigt, och försöka spara lite inför ålderdomen också, när man läser såna här bloggar. Och det ger en viss känsla av tillfredsställelse, att inse att det faktiskt finns åtminstone några till som prioriterar andra värden i livet än arbete, karriär och konsumtion!! 

Framförallt är detta människor som ämnar fortsätta betala för sej och sitt uppehälle den dagen de drar sej tillbaka från arbetslivet eller skalar ner det. Något annat finns liksom inte på kartan - att leva på a-kassa eller bidrag av olika slag är helt uteslutet för den här sortens människor!

För mej är det fullständigt logiskt, för är det FRI man vill och tänker vara kan man givetvis inte kliva på bidragskarusellen med alla förpliktelser den innebär. 

(Eller borde innebära!? Ibland undrar jag faktiskt om det finns några gränser för hur mycket man får missköta sej utan att bidragen dras in...? Iallafall när det gäller de främsta samhällsparasiterna... :-I)

Märkligt nog finns det personer som upprör sej mer över dem som "pensionerar" sej tidigt och lever på egna besparingar fram till den riktiga pensionen, än på dem som aldrig nånsin har försörjt sej själva utan levt på bidrag, bidrag och åter bidrag!?!

En gång i tiden uppbar jag under knappt två månaders tid något som kallades för KAS. Kontant arbetslöshetsstöd, tror jag det stod för...? Jag hade rätt till det eftersom jag inte hade rätt till a-kassa, och det var ingen stor summa pengar det handlade om. Betydligt mindre än om jag hade haft a-kassa! Och arbetslös hade jag blivit på grund av att mitt tidsbestämda vikariat hade tagit slut. Jag var 20 år och tyckte att jag kunde få ha lite semester eftersom jag bara hade haft två veckors sådan under sommaren. Och det var ju ungefär så det blev också - från att jag skrev in mej på AF och fick börja fylla i ansökningsblanketten om KAS, gick det några veckor innan det började komma kallelser till än det ena och än det andra. AF blev då som en enda stor störning i hela min tillvaro, och jag gjorde mej snabbt fri från både den och KAS genom att (på egen hand!) skaffa mej ett nytt jobb! :-D

Sedan dess har jag bara varit inskriven på AF en ytterligare gång, men då uppbar jag ingen ersättning alls utan ville bara ha lite hjälp med att komma in på arbetsmarknaden igen efter att ha varit hemma med barnen i åtskilliga år. Blev erbjuden att gå en kurs, så det blev tack och hej och eget fixande av sysselsättning än en gång. 

Att AF fortfarande heter AF övergår förresten mitt förstånd, men eftersom jag aldrig nånsin mer tänker uppsöka en sådan inrättning behöver jag kanske inte bry mej...?

Hur som helst! Man ska inte kasta sten när man sitter i glashus - det är därför jag berättar att jag har roffat åt mej bidrag när tillfälle och möjlighet har funnits. Bostadsbidrag, vårdnadsbidrag och studiebidrag. De har gjort skillnad för mej och familjen när de har varit aktuella, och jag är tacksam över att de fanns då. Men i grunden är jag en person som inte riktigt trivs med att känna mej beroende av såna pengar, så när jag inte längre behövde dem var det ett ganska enkelt val att avstå från dem. 

Och bli FRI istället!

:-)


Ekonomi | | 2 kommentarer |

Lördag!


Idag blev det lite spring i secondhand-butiker igen. Kom hem med lite smått och gott:


Barnstolen är förstås till Inez. Lika bra att hon har en sån på plats här, så slipper hennes föräldrar släpa med en i bilen varje gång hon ska vara här. 40 kronor kostade den.

Trodde jag hade hittat en prima sittvagn till henne också, för överkomliga 200 kronor. Men så tyckte jag att den luktade, och stack ner näsan ordentligt i den. Jösses!! Den måtte ha stått länge i nåt unket utrymme!? Vågade inte chansa. Ibland får man bort sån lukt - ibland (oftast!?) inte...

Så jag slog istället till på "vad det nu heter" - bärrensningsmanicken! 25 spänn. Blir bra till alla lingon jag hoppas att vi ska hitta i skogen. Ska kolla på ett ställe redan ikväll, har vi tänkt.

:-)

Förra lördagen fick jag för mej att jag innan varje tur till nån affär, skulle plocka bort 10% av kontanterna i plånboken. Och stoppa dem i spargrisen istället! (Skrev ett blogginlägg om det).

Just nu innehåller grisen 175 kronor. Men eftersom jag för tillfället bara har en femtiolapp i plånboken lär det nog inte bli så mycket mer - förrän jag får nya kontanter. Och när det blir vet jag inte. Jo, det blir när dottern betalar hyran, men vi har inget exakt datum för när det ska ske. Kring månadsskiftet, typ.

Men jag är rätt nöjd med att ha sparat 175 kronor på detta viset! Det märktes knappt, men kan bli mycket pengar om man håller på ett längre tag. 

:-)

Mannens lördagsnöje är att köra skogsmaskin! Han har hjälpt en granne att serva och fixa till dennes nyligen inhandlade gallringsskördare, och nu provar han den på ytterligare en grannes träd! 

Tills för fyra år sen satt mannen i en sådan maskin varje dag, och uppenbarligen är det roligt igen nu! Det var nätt och jämt att han kunde slita sej en stund, och komma hem och äta middag!

;-D


Upp